Kreta

Jag och Fredrik har varit på Kreta i två veckor! En helt underbar semester!

Avresedag!
På lördagkvällen flög vi från Sturup ner till Chania flygplats på västra delen av Kreta. Vi landade mitt i natten och blev sedan köra med buss till vårt hotell (Melinas) i Platanias. Lite konstigt att ena stunden ha varit hemma och klippt gräs och i nästa gör man sig hemmastadd på varmare breddgrader.

Slappedag!
Söndagen spenderade vi vid poolen under ett parasoll samt spankulerandes på Platanias huvudgata. Skönt o slappt!

Gramvousa och Balos!
Fredriks kompis Tina var i Chania och hälsade på en kompis, Anna, där. På måndagen åkte jag, Fredrik och Tina till Kissamos där vi tog båten till ön Gramvousa och lagunen Balos där vi badade och slappade i solen. Anna kunde tyvärr inte följa med, hon skulle jobba. GRAMVOUSA

På bussen råkade Fredriks mobil glida ut ur hans ficka, vilket vi inte upptäckte förren vi satt på båten. Vi trodde inte vi skulle få se den mer, men Fredrik skickade ett SMS till sin egen telefon och bad den som hittade den att ringa min mobil och två dagar senare ringde min mobil och med lite turer hit och dit fick vi tillbaka telefonen några dagar senare! Ibland har man verkligen tur! :-) Vi lyckades förtränga förlusten av telefonen och hade en underbar utflykt.

Vi hade lite strul med att få upp det medhavda parasollet eftersom det hela tiden ville blåsa iväg. Fredrik lyckades tappa bort tiden och snorklade i havet i säkert en timme, medan jag och Tina låg i solen/under parasollet och slappade mest hela tiden. Upp ur havet kom en liten röd kräfta som glömt smörja in sig med solkräm på rygg och axlar, han hade ju inte tänkt snorkla så länge! Många fina fiskar och läskiga sjöborrar fick han se på havets botten.

Fredrik var den enda av oss tre som orkade vandra uppför de många trappstegen till det gamla fortet på Gramvousa. Jag och Tina nöjde oss att ta ett dopp i havet för att skölja av oss hettan som slog emot oss när vi steg i land på ön.





Lagunen Balos. Tina och jag försöker få fast parasollet i sanden.

Slappedag!
Tisdagen spenderades med Anna och Tina i Platanias. Anna visade oss till en poolbar nere vid stranden där man i poolen kunde sitta på barstolar och läppja på drinkar och titta ut över havet. Dagens spenderades med bad, sol, dryck, mat och mycket slappande!


Är den övre en gethona, var det någon som undrade?

Samariaravinen!
Jag, Fredrik och Tina gjorde en utflykt till Europas längsta ravin (13 km) på onsdagen! Vi vandrade från Xyloskalo ut till havet i Agia Roumeli, totalt 16 km, de tre sista ligger inte i ravinen. Vi började vandringen på en höjd 1200 m över havet. De första kilometrarna gick bara nedför och åter nedför, tillslut började mina ben skaka av den ovana ansträngningen. Har ju inte kunnat träna något på hela sommaren, mest varit förkyld tycker jag, så kondtionen var ju inte den bästa.

Utsikten var helt fantastisk mest hela tiden. Det blev många stopp för att fotografera. På flera ställen längs med hela ravinen fanns det källor med kallt färskvatten, där kunde vi fylla på våra flaskor. Mycket vatten gick åt längs vår tur.

För det mesta fanns det skugga att gå i men där det inte fanns, var hettan nästan olidlig. Solen gassade på våra huvuden och jag fick ett mindre anfall av värmeslag precis efter lunch. Då var det inte mycket med mig, trodde aldrig att jag skulle orka gå resten av biten som var kvar. Men med mycket vatten, druvsocker, vila och peppning från Fredrik och Tina kom jag på benen igen. Mina händer och fötter svällde till dubbla storleken, ja det kändes så i alla fall. Kunde som tur var svalka av oss i en bäck med jämna mellanrum. På våren förvandlades tydligen den lilla bäcken till en forsande flod när snön smälter från bergstopparna. Vi kunde tydligt se spår av forsens framfart genom hela ravinen.

Vi såg de vilda getterna, KriKri, vandra omkring i den inte längre bebodda byn Samaria mitt i ravinen.

Väl ute ur ravinen fick vi gå i 3 km gassande sol, så väl framme i Agia Roumeli landade tre mycket varma, svettiga och skitiga vandrare på restaurang KriKri, där det intogs massor av iste och coca cola. Efter denna korta drickpaus "rusade" vi ner till havet och tog oss ett härligt dopp innan båten tog oss till Soguia där vi blev upphämtade med buss som tog oss tillbaka till Chania och Platanias.

Ska ni någon gång till Kreta så kan jag varmt rekomendera er att vandra genom Samariaravinen, det var en underbar upplevelse som jag sent kommer glömma.


Xyloskalo! Lägg märke till hur fräscha de är!


Här går det nerför!


Järnporten, det smalaste stället i hela ravinen.

Träningsvärk!
Torsdag var slappedag. Det gick ändå inte att göra något som krävde att man behövde gå någonstans för jag hade en sådan träningsvärk i benen!

Chania
Fredagseftermiddagen/kvällen spenderade vi Chania. Vi åt en mycket god svärdfisk på en restaurang nere i gamla Chania, med utsikt över vattnet och den fina fyren.


Fyren i Chania!

O Mylos!
På lördagskvällen bestämde vi oss för att gå till en lite dyrare restaurang i Platanias, O Mylos, där vi åt mycket gott i en mysig miljö med bra service. Efteråt spelade vi minigolf, Fredrik vann med två poäng vilket inte jag var så glad över förstås. Det var faktiskt roligare med minigolf än vad jag trodde det skulle vara. Minns det bara som en långsam väntan...

Gamla byn, Plataniás!
Högst upp i den gamla byn Platanias begav vi oss på söndagskvällen för att äta grekisk sallad (min första någonsin) och souvlaki. Mycket gott! Härifrån hade man utsikt långt långt bort i fjärran! Häftigt!


Utsikt över Plataniás och ön Agii Theodori.

Halvön Akrotíri!
På måndagmorgonen anlände bilen vi skulle köra omkring i i tre dagar. Vårt första mål var att bege oss till halvön Akrotíri utanför Chania. Första stoppet var på klostret Aghia Triada. Några få munkar fanns kvar här. De gjorde bl a egen olivolja som vi köpte. Vi såg en munk sitta vid ingången och prata i mobiltelefon. Det höll han på med under hela vår vistelse på klostret, vilket i och för sig inte var så länge men det kändes ändå konstigt att se en munk med mobiltelefon.

När vi ändå hade sett ett kloster så tänkte vi att det var lika bra att åka till nästa också, Gouvernetou, det låg ju ändå bara några kilometer bort. Det visade sig dock när vi kom dit att man inte fick gå in om man inte hade heltäckande kläder, vilket vi inte hade denna varma sommardag så det blev inget besök i detta kloster. Vi satt en stund utanför och tittade på den fina utsikten över havet och åt en frukt istället.

Vår färd tog oss sedan genom Horafakía (fråga Fredrik hur han uttalar det om ni vågar) vidare till stranden i Stavrós där vi badade, snorklade och spelade strandtennis. En mysig liten fin strand! Vi lyckades slippa betala för solstolarna vi lånade, vi skulle just gå när de kom och ville ha betalt. Ibland har man tur! :-)

Nästa strand vi kom till var i Kalathás. Där slog vågorna mot stranden och vi kände att vi bara var tvungna att kasta oss i dem! Hur kul som helst!

Innan vi återvände till Plataniás stannade vi i Chania och åt kvällsmat. Jag provade den grekiska rätten Pastitio, vilken inte föll mig direkt i smaken tyvärr. En rätt tråkig maträtt enligt min mening. Vi vandrade runt i de gamla kvarteren och smala gränderna. Jag hittade två väskor, en mer vardagsväska en mer kalasväska, som jag köpte!

Lite jobbigt när man går förbi vissa restauranger där de hela tiden försöker "kasta in" en. Efter att ha tackat nej ett flertal gånger råkade jag tillslut säga: "No thanks, we have allready been eaten". Ojoj vad Fredrik hade kul åt min felsägelse, tror jag kommer få höra den historien så länge jag lever. Jag vet dock vad jag kan säga för att "ge igen", nämligen "Men älsklingen du har ju råtthud". Detta råkade Fredrik kläcka ur sig en kväll när jag frös lite och hade gåshud. Hihi!

Elafonisos!
När vi vaknade på tisdagsmorgonen var det mulet ute, vilket vi inte tyckte bådade gott eftersom vi bestämt oss för att köra till Elafonisos med de rosa stränderna. Efter en stund började regna, fast i och för sig bara i en halv minut, så vi bestämde oss för att åka i alla fall.

Jag tog en åksjuketablett innan vi åkte och Fredrik sa att den gjorde så jag pladdrade på under hela vår tur, han höll på att få sår i öronen och förbjöd mig att någonsin ta en sådan tablett igen. Hihi!

På vägen dit valde vi den smala slingriga kustvägen med många vackra vyer ut över hav och land. Vi stötte på en heldel lösspringande getter men även en gris! Ju närmare vi kom Elafonisos ju bättre väder blev det, väl framme sken solen igen! Stränderna med den rosa sanden var fina, jag blev dock inte så imponerad som många andra verkat bli. Jag gillade stranden i Stavros bättre, den kändes inte lika exploaterad som de här gjorde. Vi hade i alla fall en väldigt skön och avslappnad dag i Elafonisos. Vi badade och satt i sanden vid några klippor och läste och solade.

Frammåt eftermiddagen begav oss längs inlandsvägen tillbaka till Plataniás med ett avbrott för matintag på en restaurang med en massa olika fruktträd bland borden. Innan vi åkte därifrån fick vi plocka varsin apelsin och ta med oss! Väldigt söta och saftiga apelsiner! :-)


Här slingar sig vägen fram.


Här försvinner vägen ut i ingenstans, vart ska vi köra nu?


Lite getter på vägen


Elvis, the goat!


Maria läser på stranden i Elafonisos.


Min älskling!

Rethymnon...Palm Beach...Imbros ravinen!
Sista dagen med bil, onsdagen, begav vi oss österut till Rethymnon där vi tittade på ett fort i hamnen. Vi strövade även omkring i den gamla stadsdelen en stund innan vi gav oss ut på vägarna igen till klostret Moni Préveli.

Jag, kartläsaren, råkade lura Fredrik att köra en liten omväg om Gallos på vägen ut ur Rethymnon. Där föll ju mitt rykte som duktig kartläsare lite grand.

Efter besöket på det lilla klostret begav vi oss till Palm Beach. Efter vi parkerat bilen var det en lång, varm och svettig prommenad nedför gamla trappor i berget till stranden. Jag höll på att få värmeslag igen, men som tur var så hade vi precis kommit ner då så jag kunde sätta mig under ett träd i skuggan och dricka en iskall iste. Palm Beach är en sandig vik med en flod som rinner genom den. Så vi badade i både salt och sött vatten, snacka om häftigt! Det var ju mindre kul att gå tillbaka uppför berget till bilen igen efter vår sköna eftermiddag vid stranden.

När vi kom till Plakiás, på vägen till fortet Frangokástello, så trodde jag inte vi skulle komma därifrån för vägen därifrån var så brant. Fredrik fick ha i ettans växel för att komma någonstans. Ett tag trodde jag att en av oss skulle behöva knuffa bilen uppför backarna, men som tur var så slapp vi det.

På vägen tillbaka körde vi genom Imbros ravinen. Så nu har vi både gått och kört genom en ravin! :-)

Vi stannade i Chania och åt innan vi återvände till Plataniás.


Moni Préveli!


På väg ner till Palm Beach!


Palm Beach!

Slappedag!
Torsdagen var åter en slappedag vid poolen. Vi läste ut våra böcker och var tvungna att gå och köpa nya. Detta blev även shoppingdagen då vi inhandlade den alkohol vi ville ha med oss hem. Fredrik vann över mig igen i minigolf. Grr! Jag slog honom dock i Shufflepuck flera gånger! :-)

Snorkling!
Fredagseftermiddagen spenderade vi snorklandes utanför ön Agii Theodori . Vi fick många fina fiskar och ett störtat tyskt flygplan från andra världskriget. De vi åkte med fångade en sjöborre, sjötjärna och två bläckfiskar. Fredrik höll i en av bläckfiskarna, jag tyckte dock de var för läskiga. Jag vågade dock peta på den i alla fall. :-)


Freddy!


Bläckfisken och sjöborren!

Hemresedag!
Vi var tvungna att checka ut från hotellet klockan 12.00, trots att vårt flyg inte skulle avgå förren mitt i natten. Vi spenderade eftermiddagen rastlösa vid poolen i väntan på att få komma hem. Kvällsmåltiden intogs på vår favoritrestaurang O Mylos, denna gång fick vi ännu godare mat! I väntan på att bussen till flygplatsen skulle hämta upp oss satt vi på en bar och drack Frozen Strawberry daiquiri, min nya favoritdrink!! Flyget avgick vid två på natten och ca 06.00 slocknade vi hemma i vår egen säng!



Hej svejs i lingonskogen! See you soon!